The aim of the article is to report how treatment staff think priorities for access to alcohol and drug treatment are and should be set and to describe the extent to which different client groups are seen as receiving the treatment they need. Questionnaires were sent to staff in the social and health care systems in Stockholm County. The empirical data is contrasted against official priorities and different ways of ethical reasoning.
Official priorities are mainly based on an egalitarian way of reasoning. Data collected from staff indicates that “misusers with children,” “new misusers” and “youth” are seen as groups that should be prioritized, whereas few think that “persons who have been misusing for a long time” and “heavy misusers” should be prioritized. Staff also favored prioritizing a larger number of groups than are seen as receiving emphasis now. The reasoning of staff seems to be based on clients’ past actions, and to a lesser extent on utilitarian and egalitarian concerns.
BergmarkA. & OscarssonL. (1990). Vad får det kosta att bota missbrukare? En text kring etik och missbrukarvård inom socialtjänsten. (What is a reasonable cost for curing a misuser? A text about ethics and misuse treatment in the social services.) In PetterssonU. (Ed.), Etik och socialtjänst (pp. 51–65). (Ethics and social services.) Stockholm: Forlagshuset Gothia.
2.
BergmarkÅ. (1995). Prioriteringar i socialtjänsten. Rättvisa och ekonomi. (Priorities in social services. Justice and economy.) Rapport nr. 73. Stockholm: Institutionen för socialt arbete — Socialhögskolan, Stockholms universitet.
3.
ChristieN. (1986). The ideal victim. In FattahE. A. (Ed.), From crime policy to victim policy. Reorienting the justice system (pp. 17–30). New York: Martin's Press.
4.
EkendahlM. (2004). Omöjlighetens praktik—en studie av socialtjänstens LVM-handläggning. (The practice of the impossible—a study of the handling of compulsory treatment in the social services.) In SOU 2004:3. Forskningsrapporter. Bilagedel till LVM-utrdningens betänkande. Tvång och förändring (pp. 167–259). (Research reports. Appendix to the governmental report on compulsory treatment. Coercion and change.) Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
5.
GiddensA. (1994). Living in a post-traditional society. In BeckU., GiddensA. & LashS. (Eds.), Reflexive modernization: Politics, tradition, and aesthetics in the modern social order (pp. 56–109). Oxford: Polity Press.
6.
HolmbergR. (2004). Unpublished information about Stockholm County was provided by The National Board of Health and Welfare.
7.
JohanssonP. & SkrinjarM. (2001). Kontrollanten som hjälpare och hjälparen som kontrollant: Polizers och socialarbetares yrkesroller i arbetet med narkotikamissbrukare. (The supervisor as helper and the helper as supervisor: Police and social workers professional roles in the work with drug misusers.) In ÓlafsdottirH. (Ed.), Sjuk eller skyldig? Om valet av påföljd för narkotikabruk (pp.203–218). (Sick or guilty? About the choice of sanction for drug use.) NAD-publikation nr. 40. Helsinki: Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning.
8.
JärvinenM. (2002). Institutionalized resignation—on the development of the Danish treatment system.Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift19 (English supplement), 5–17.
9.
LanderI. (2003). Den flygande maran. En studie om åtta narkotikabrukande kvinnor i Stockholm. (The flying witch. A study of eight drug using women in Stockholm.) Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.
10.
NorströmC. & ThunvedA. (2001). Nya sociallagarna med kommentarer, lagar och författningar som de lyder den 1 januari 2001. (The new social laws with comments, laws and statutes as they read 1st of January, 2001.) Fjortonde upplagan. Göteborg: Norstedts juridik AB.
11.
OlsenJ. A., RichardsonJ., DolanP. & MenzelP. (2003). The moral relevance of personal characteristics in setting health priorities.Social Science & Medicine57, 1163–1172.
12.
OscarssonL. (2001). Utvecklingen under 90-talet: Missbrukarvården och samhället. (Development during the 90s: Misuse treatment and society.),Socionomen5, 20–25.
13.
PalmJ. (2003). Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling: En beskrivning av personalen inom socialtjänstens missbrukarvård i Stockholms län och deras syn på missbrukarvården år 2002. (Women and men in Swedish alcohol and drug treatment: A description of staff working with misuse problems in the social services in Stockholm County and their view of the misuse treatment in 2002.) Forskningsrapport nr 7. Stockholm: SoRAD, Stockholms universitet.
14.
PalmJ. (2004). The nature of and responsibility for alcohol and drug problems —Views among treatment staff.Addiction Research and Theory,12(5), 413–431.
PetterssonU. (1990). Förutsättningar för det sociala arbetets etik. (Conditions for the ethics of social work.) In PetterssonU. (Ed.), Etik och socialtjänst (pp. 7–11). (Ethics and social service.) Stockholm: Förlagshuset Gothia.
17.
RoomR., PalmJ., RomelsjöA., SteniusK. & StorbjörkJ. (2003). Kvinnor och man i svensk missbruksbehandling—En överblick. (Women and men in Swedish alcohol and drug treatment—An overview.)Nordisk alkohol- och narkotikatidskrift,20, 91–100.
18.
Socialstyrelsen (1998). Balans i missbrukarvården? Resurser och insatser i öppenvård och institutionsvård. (Balance in misuse treatment? Resources and services in outpatient treatment and inpatient treatment.) Socialstyrelsen följer upp och utvärderar 1998:3. Stockholm: Socialstyrelsen.
19.
Socialstyrelsen (1999). Prioriteringar i sjukvården. Beslut och tillämpning. (Priorities in health care. Decisions and application.) SoS-rapport nr 1999:16. Stockholm: Socialstyrelsen.
20.
Socialstyrelsen (2002a). Vårdens värde—Vad får vi för pengarna i vård och omsorg. (The value of treatment—What do we get for money in treatment and care.) Stockholm: Socialstyrelsen.
21.
Socialstyrelsen (2002b). Insatser och klienter i behandlingsenheter inom missbrukarvården den 2 april 2001. (Services and clients in treatment units within the misuse treatment system the 2nd of April 2001.) (IKB 2001). Stockholm: Socialstyrelsen.
22.
Socialstyrelsen (2004a). Prioriteringar i socialtjänsten—En analys av rättsliga förutsättningar. (Priorities in the social services —An analysis of the judicial conditions.) Stockholm: Socialstyrelsen.
23.
Socialstyrelsen (2004b). Narkomanvård på lika villkor? En studie av förhållanden som kan ha betydelse vid val av insatser inom narkomanvården. (Drug treatment on equal grounds? A study of factors that can influence the choice of services within the drug treatment.) Stockholm: Socialstyrelsen.
24.
SOU (1974). Socialvården—Mål och medel. (The social care—Goals and means.) Statens offentliga utredningar 1974:39. Stockholm: Socialdepartementet.
25.
SOU (1995). Vårdens svåra val. Slutbetänkande av prioriteringsutredningen. (The difficult choice of treatment. Final governmental report from the commission of inquiry on priorities.) Statens offentliga utredningar 1995:5. Stockholm: Socialdepartementet.
26.
Stockholms läns landsting & Kommunförbundet Stockholms län (1998). Kommunerna, landstinget och missbrukarvården i Stockholms län— en gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård. (Municipalities, county council and misuse treatment in Stockholm County —A joint policy for misuse treatment and specialized addiction care.)
27.
Stockholms stad (1998). En alkohol- och drogpolitisk strategi för Stockholms stad. (An alcohol and drug political strategy for Stockholm City.) Stockholm: Stockholms stad.
28.
Storbjörk, J. (2003). Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling: En beskrivning av personalen i Stockholms läns landstings beroendevård och deras syn på missbrukarvården år 2001. (Women and men in Swedish alcohol and drug treatment: A description of staff working with misuse problems in the health care addiction treatment in Stockholm County and their view of the misuse treatment in 2002.) Forskningsrapport nr 8. Stockholm: SoRAD, Stockholms universitet.
29.
TopsD. (2003). Sverige och Holland—två modeller för narkotikapolitik. (Sweden and Holland—two models for drug policy.). In ThamH. (Ed.), Forskare om narkotikapolitiken (pp. 35–40). (Researchers about drug policy.) Rapport 2003:1. Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.
30.
ÜstünT.B., ChatterjiS., BickenbachJ.E., TrotterR.T., RoomR., RehmJ. & SaxenaS. (Eds.). (2001). Disability and culture. Universalism and diversity.Germany: Hogrefe & Huber Publishers.
31.
WårnerydB. (1990). Att fråga? Om frågekonstruktion vid intervjuundersökningar och postenkäter. (Questioning? On the construction of questions for interview studies and postal questionnaires.) örebro: SCB.
