Födoämnesöverkänslighet hos personer med Ehlers-Danlos syndrom: Ett vanligt problem

Abstract

Ehlers-Danlos syndrome (EDS) is a hereditary connective tissue disorder with generalized joint hypermobility, complications of instability, chronic musculoskeletal pain, a bleeding tendency, oral health problems and food hypersensitivity. A connection between hypermobility of joints and gastrointestinal problems is described. This study shows that indigestion is common in this group of 250 respondents from the Swedish EDS group. In total, 30% of the respondents reported no sensitivity to food at all, but 47% reported hypersensitivity for more than four food items. Most frequent reported food items were carbohydrates, histamine- and birch-related foods. Indigestion, itching and diarrhoea were most common problems related to food hypersensitivity.

Keywords

connective issue Ehlers-Danlos syndrome food hypersensitivity gastrointestinal problems indigestion

Introduktion

Ehlers-Danlos syndrom (EDS) är ett ärftligt bindvävstillstånd som påverkar flera olika kroppsvävnader beroende på vilket kollagen som är förändrat. EDS uppskattas finnas hos en av 5000 individer och antalet fall i EDS Riksförbund är cirka 500–600 medlemmar. Mörkertalet är stort beroende på att många inte får någon diagnos och symtomen varierar mellan individer. Vanliga symtom är överrörliga leder, tänjbar och/eller skör hud, blåmärkesbenägenhet, tandlossning, mag- och tarmproblem, kronisk smärta och trötthet.^1,2,3 Många fysiska kroppsfunktioner påverkas av den sköra kroppen³ och mag- och tarmbesvär har rapporterats.^4,5,6 Överkänslighet mot viss föda är vanligt i samhället och cirka 20–45% av befolkningen i västvärlden rapporterar överkänslighet mot föda.⁷ Ny forskning visar att överrörlighet är vanligt hos en tredjedel av patienter vid mag-tarmkliniker och lägre livskvalitet med ökad frekvens av dyspepsi och reflux för dessa patienter rapporteras.⁸

I samhällsområden som skola, arbete och föreningsliv där personer med EDS finns rapporterar många personer med EDS överkänslighet för föda. De upplever olika mag- och tarmbesvär som påverkar deras dagliga tillvaro. Vilka födoämnen som orsakar dessa problem och hur frekvent detta förekommer i EDS-gruppen har däremot inte studerats. Syftet med denna studie är därför att beskriva frekvens och typ av födoämnen som upplevs vara problematiska hos en grupp personer med EDS.

Metod

Frågeformuläret ‘Överkänslighet mot födoämnen’⁹ ger information om vilka födoämnen som undviks på grund av överkänslighet. Flera födoämnen kan rapporteras och klassificerats sedan utifrån den grupp de tillhör.

Klassificeringen görs enligt följande: A-aminer (fisk, ost, salami, tomat, choklad, apelsin, banan, avokado, vin/öl); B-bensoesyra (filmjölk, apelsin, lingon); Br-björkrelaterat (nötter, aprikos, kiwi, körsbär, tomat, morötter, plommon, potatis, päron, persika, äpple, selleri); Ca-capsaicininnehållande (cayenne/rödpeppar, chili/tabasco, paprika); Gr-gråborelaterat (morötter, paprika, anis/kummin, curry, kamomill, koriander, persilja, selleri, solrosfrö, melon); gräsrelaterat (tomat); Hf-histaminfrisättande (mjölk, ägg, fisk, fläskkött, tomat, choklad, räkor, jordgubb, apelsin, vin/öl); Kh-inkomplett absorberade kolhydrater (soja, ärtor/bönor, vetemjöl, mjölk, filmjölk, ost, persikor, plommon, potatis, päron, äpple, aprikos, nektarin, jordnötter, choklad, selleri, banan, avokado, torkad frukt); Kv-kvalsterrelaterat (skaldjur); L-lektiner (soja, bönor, linser, vetemjöl, potatis, jordnötter); Lr-latexrelaterat (kiwi, persika, avokado, banan, kastanj, melon); Rw-ragweed (banan, melon); Su-sulfiter (torkad frukt, vin/öl).

Formuläret ger förslag på mekanismer bakom symtomen genom att patienten indikerar upplevda symtom som relateras till födointag, t.ex. magsmärta, diarré, astma, klåda och utslag. Patenten kan markera på formuläret om ett födoämne utesluts helt och hur lång tid efter intagandet som besvären kommer; inom en timme, efter ett dygn eller senare. Detta har inte efterfrågats i denna studie, men om denna information finns, kan läkaren sedan identifiera ett mönster i patientens besvär och ställa frågor som klargör patientens problematik. Han kan då överväga om det handlar om celiaki, rekommendera dietistbesök eller andra undersökningar som gastroskopi, utredning av helicobacter pylori eller laktosbelastning. Frågeformuläret har använts frekvent vid allergidiagnostik i klinisk verksamhet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset men ingen formell validering har genomförts.¹⁰

I en studie under 2008 sändes frågeformuläret till vuxna personer med EDS över 18 år (kvinnor n = 333, män n = 32), medlemmar i EDS Riksförbund. Av 365 utskick besvarades formulären av 250 personer, 223 kvinnor och 27 män. Gruppens medelålder var 46 år (mellan 18–84 år).

Resultat

Av de 250 tillfrågade hade 30% (n = 75) ingen överkänslighet alls, 63 av dessa var kvinnor. Någon typ av överkänslighet mot födoämnen rapporterades av 70% (n = 175). Överkänslighet mot mer än fyra födoämnen rapporterades av 47% (108 kvinnor, nio män). De tre födoämnen som förekom oftast var kolhydrater, histaminer och björkrelaterade födoämnen (Tabell 1).

Tabell 1.

Antal rapporter där överkänslighet till födoämnen markerats (n = 175). Flera födoämnen kunde markeras. Ett urval markeras i tabellen.

Klassificering	n	%	Födoämnen, tex.
Kolhydrater	145	83	sojabönor, ärter, bönor, komjölk, ost
Histamin	133	76	komjölk, äggvita, fisk, apelsin, choklad
Björk	117	67	nötter, morötter, persika, potatis, plommon, äpple
Latex	73	42	kastanjer, kiwi, persika, avokado, banan
Capsaicin	64	37	cayennepeppar, rödpeppar, tabasco
Lektin	63	36	jordnötter, potatis, sojabönor, bönor
Gråbo	63	36	anis, kummin, persilja, selleri
Kvalster	27	16	kräftor
Gräs	24	14	tomater

Symtom som relaterades till födointag var matsmältningsbesvär 44% (n = 110), klåda 24% (n = 59), diarré 22% (n = 55), utslag 15% (n = 38), sveda i munnen 10% (n = 30), illamående 8% (n = 19) och andningsbesvär 6% (n = 15).

Diskussion

Studien visar att upplevd överkänslighet mot födoämnen, speciellt gällande kolhydrater, histaminer och björkrelaterade födoämnen, är vanliga problem för per-soner med EDS. I en tidigare studie i den här gruppen där subjektiva hälsoproblem efterfrågades, visade det sig att även trötthet, smärta och mag- och tarmbesvär liknande irritabel tarm (IBS) var dominerande problem.⁵ Det stöds av Monsbakken m.fl.,¹¹ som har visat att födoöverkänslighet är vanligt hos personer med IBS. Andra gastrointestinala besvär, som sveda i munnen och sväljningsbesvär, har rapporterats hos personer med överrörliga leder och EDS.^12,13

Slutsats

Det är inte okänt att överrörliga leder är ett vanligt förekommande symtom hos befolkningen. Dock kan det finnas anledning att belysa andra besvär hos dem som har extrem överrörlighet som påverkar individuell livskvalitet. Med en helhetssyn på individen och longitudinell forskning om dessa samband skulle möjligheter till behandling kunna klargöras.

EDS är, trots ökat antal forskningsresultat under senare årtionden, fortfarande ett relativt okänt syndrom i vården. Generell kunskap om symtomen och dess konsekvenser är nödvändig för att kunna ge stöd till de personer som har stora besvär i sitt dagliga liv. En ökad kännedom om vikten av att koppla överrörlighet till mag- och tarmproblem kan ge förutsättningar för utveckling av multidisciplinär hantering av denna patientgrupp.¹³

Footnotes

Funding

This research received no specific grant from any funding agency in the public, commercial, or not-for-profit sectors.

Conflict of interests

The author declares that there is no conflict of interest.

Etiskt tillstånd

Etiskt tillstånd gavs av Regionala Etiska kommittén, Stockholm (2008/2:4).

References

Steinmann

Royce

Superti-Furga

The Ehlers-Danlos syndrome. In: Royce

Steinmann

(eds). Connective tissue and its heritable disorders: molecular, genetic and medical aspects, New York, NY: Wiley-Liss, 1993, pp. 351–407.

Beighton

de Paepe Steinmann

. Ehlers-Danlos syndrome: revised nosology, Villefranche, 1997. American Journal of Medical Genetics 1998; 77: 31–37.

Sacheti

Szemere

Bernstein

. Chronic pain is a manifestation of the Ehlers-Danlos syndrome. Journal of Pain and Symptom Management 1997; 14(2): 88–93.

Berglund

Nordström

. Symptoms and functional health-status in individuals with Ehlers-Danlos syndrome. Journal of Clinical Rheumatology 2001; 7(5): 308–314.

Maeland

Assmus

Berglund

. Subjective health complaints in individuals with Ehlers-Danlos syndrome-a questionnaire study. International Journal of Nursing Studies 2011; 48(6): 720–724.

Arslan Lied

. Gastrointestinal food hypersensitivity: symptoms, diagnosis and provocation tests. Turkish Journal of Gastroenterology 2007; 18(1): 5–13.

Arslan Lied

Lillestol

Lind

. Perceived food hypersensitivity: a review of 10 years of interdisciplinary research at a research center. Scandinavian Journal of Gastroenterology 2011; 46(10): 1169–1178. DOI: 10.3109/00365521.2011.591428.

Fikree

Grahame

Aktar

. A prospective evaluation of undiagnosed joint hypermobility syndrome in patients with gastrointestinal symptoms. Clinical Gastroenterology and Hepatology 2014; 12(10): 1680–1687.

Eriksson

Diagnostik

[Diagnostics]. In: Bengtsson

Eriksson

(eds). I förrädisk föda. Om överkänslighet för mat och dryck [Treacherous food. About food and drink hypersensitivity], (2nd ed). Klippan: Ljungbergs Tryckeri AB, 2003, pp. 27–49.

10.

Böhn

Störsrud

Törnblom

. Self-reported food-related gastrointestinal symptoms in IBS are common and associated with more severe symptoms and reduced quality of life. American Journal of Gastroenterology 2013; 108: 634–641.

11.

Monsbakken

Vandvik

Farup

. Perceived food intolerance in subjects with irritable bowel syndrome-etiology, prevalence and consequences. European Journal of Clinical Nutrition 2005; 60: 667–672.

12.

Berglund

Björck

. Women with Ehlers-Danlos syndrome (EDS) experience low oral health-related quality of life. Journal of Orofacial Pain 2012; 26(4): 307–314.

13.

Castori M. Ehlers-Danlos syndrome, hypermobility type: an underdiagnosed hereditary connective tissue disorder with mucocutaneous, articular and systemic manifestations. ISRN Dermatology 2012; ID: 751768. DOI: 10.5402/2012/751768.