Födoämnesöverkänslighet hos personer med Ehlers-Danlos syndrom: Ett vanligt problem

Introduktion

Ehlers-Danlos syndrom (EDS) är ett ärftligt bindvävstillstånd som påverkar flera olika kroppsvävnader beroende på vilket kollagen som är förändrat. EDS uppskattas finnas hos en av 5000 individer och antalet fall i EDS Riksförbund är cirka 500–600 medlemmar. Mörkertalet är stort beroende på att många inte får någon diagnos och symtomen varierar mellan individer. Vanliga symtom är överrörliga leder, tänjbar och/eller skör hud, blåmärkesbenägenhet, tandlossning, mag- och tarmproblem, kronisk smärta och trötthet.^1,2,3 Många fysiska kroppsfunktioner påverkas av den sköra kroppen ³ och mag- och tarmbesvär har rapporterats.^4,5,6 Överkänslighet mot viss föda är vanligt i samhället och cirka 20–45% av befolkningen i västvärlden rapporterar överkänslighet mot föda. ⁷ Ny forskning visar att överrörlighet är vanligt hos en tredjedel av patienter vid mag-tarmkliniker och lägre livskvalitet med ökad frekvens av dyspepsi och reflux för dessa patienter rapporteras. ⁸

I samhällsområden som skola, arbete och föreningsliv där personer med EDS finns rapporterar många personer med EDS överkänslighet för föda. De upplever olika mag- och tarmbesvär som påverkar deras dagliga tillvaro. Vilka födoämnen som orsakar dessa problem och hur frekvent detta förekommer i EDS-gruppen har däremot inte studerats. Syftet med denna studie är därför att beskriva frekvens och typ av födoämnen som upplevs vara problematiska hos en grupp personer med EDS.

Metod

Frågeformuläret ‘Överkänslighet mot födoämnen’ ⁹ ger information om vilka födoämnen som undviks på grund av överkänslighet. Flera födoämnen kan rapporteras och klassificerats sedan utifrån den grupp de tillhör.

Klassificeringen görs enligt följande: A-aminer (fisk, ost, salami, tomat, choklad, apelsin, banan, avokado, vin/öl); B-bensoesyra (filmjölk, apelsin, lingon); Br-björkrelaterat (nötter, aprikos, kiwi, körsbär, tomat, morötter, plommon, potatis, päron, persika, äpple, selleri); Ca-capsaicininnehållande (cayenne/rödpeppar, chili/tabasco, paprika); Gr-gråborelaterat (morötter, paprika, anis/kummin, curry, kamomill, koriander, persilja, selleri, solrosfrö, melon); gräsrelaterat (tomat); Hf-histaminfrisättande (mjölk, ägg, fisk, fläskkött, tomat, choklad, räkor, jordgubb, apelsin, vin/öl); Kh-inkomplett absorberade kolhydrater (soja, ärtor/bönor, vetemjöl, mjölk, filmjölk, ost, persikor, plommon, potatis, päron, äpple, aprikos, nektarin, jordnötter, choklad, selleri, banan, avokado, torkad frukt); Kv-kvalsterrelaterat (skaldjur); L-lektiner (soja, bönor, linser, vetemjöl, potatis, jordnötter); Lr-latexrelaterat (kiwi, persika, avokado, banan, kastanj, melon); Rw-ragweed (banan, melon); Su-sulfiter (torkad frukt, vin/öl).

Formuläret ger förslag på mekanismer bakom symtomen genom att patienten indikerar upplevda symtom som relateras till födointag, t.ex. magsmärta, diarré, astma, klåda och utslag. Patenten kan markera på formuläret om ett födoämne utesluts helt och hur lång tid efter intagandet som besvären kommer; inom en timme, efter ett dygn eller senare. Detta har inte efterfrågats i denna studie, men om denna information finns, kan läkaren sedan identifiera ett mönster i patientens besvär och ställa frågor som klargör patientens problematik. Han kan då överväga om det handlar om celiaki, rekommendera dietistbesök eller andra undersökningar som gastroskopi, utredning av helicobacter pylori eller laktosbelastning. Frågeformuläret har använts frekvent vid allergidiagnostik i klinisk verksamhet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset men ingen formell validering har genomförts. ¹⁰

I en studie under 2008 sändes frågeformuläret till vuxna personer med EDS över 18 år (kvinnor n = 333, män n = 32), medlemmar i EDS Riksförbund. Av 365 utskick besvarades formulären av 250 personer, 223 kvinnor och 27 män. Gruppens medelålder var 46 år (mellan 18–84 år).

Resultat

Av de 250 tillfrågade hade 30% (n = 75) ingen överkänslighet alls, 63 av dessa var kvinnor. Någon typ av överkänslighet mot födoämnen rapporterades av 70% (n = 175). Överkänslighet mot mer än fyra födoämnen rapporterades av 47% (108 kvinnor, nio män). De tre födoämnen som förekom oftast var kolhydrater, histaminer och björkrelaterade födoämnen (Tabell 1).

OPEN IN VIEWER

Tabell 1.

Antal rapporter där överkänslighet till födoämnen markerats (n = 175). Flera födoämnen kunde markeras. Ett urval markeras i tabellen.

Klassificering	n	%	Födoämnen, tex.
Kolhydrater	145	83	sojabönor, ärter, bönor, komjölk, ost
Histamin	133	76	komjölk, äggvita, fisk, apelsin, choklad
Björk	117	67	nötter, morötter, persika,  potatis, plommon, äpple
Latex	73	42	kastanjer, kiwi, persika, avokado, banan
Capsaicin	64	37	cayennepeppar, rödpeppar, tabasco
Lektin	63	36	jordnötter, potatis, sojabönor, bönor
Gråbo	63	36	anis, kummin, persilja, selleri
Kvalster	27	16	kräftor
Gräs	24	14	tomater

Symtom som relaterades till födointag var matsmältningsbesvär 44% (n = 110), klåda 24% (n = 59), diarré 22% (n = 55), utslag 15% (n = 38), sveda i munnen 10% (n = 30), illamående 8% (n = 19) och andningsbesvär 6% (n = 15).

Diskussion

Studien visar att upplevd överkänslighet mot födoämnen, speciellt gällande kolhydrater, histaminer och björkrelaterade födoämnen, är vanliga problem för per-soner med EDS. I en tidigare studie i den här gruppen där subjektiva hälsoproblem efterfrågades, visade det sig att även trötthet, smärta och mag- och tarmbesvär liknande irritabel tarm (IBS) var dominerande problem. ⁵ Det stöds av Monsbakken m.fl., ¹¹ som har visat att födoöverkänslighet är vanligt hos personer med IBS. Andra gastrointestinala besvär, som sveda i munnen och sväljningsbesvär, har rapporterats hos personer med överrörliga leder och EDS.^12,13

Slutsats

Det är inte okänt att överrörliga leder är ett vanligt förekommande symtom hos befolkningen. Dock kan det finnas anledning att belysa andra besvär hos dem som har extrem överrörlighet som påverkar individuell livskvalitet. Med en helhetssyn på individen och longitudinell forskning om dessa samband skulle möjligheter till behandling kunna klargöras.

EDS är, trots ökat antal forskningsresultat under senare årtionden, fortfarande ett relativt okänt syndrom i vården. Generell kunskap om symtomen och dess konsekvenser är nödvändig för att kunna ge stöd till de personer som har stora besvär i sitt dagliga liv. En ökad kännedom om vikten av att koppla överrörlighet till mag- och tarmproblem kan ge förutsättningar för utveckling av multidisciplinär hantering av denna patientgrupp. ¹³