Den biomedicinska modellens begränsning och dess konsekvens för helhetssyn i vården och för kvalitativ forskning

Abstract

Medicine is dominated today by the so called biomedical model of sickness. This model ontologically reduces Man to biochemistry and every kind of sickness to disease, and therefore expresses an ontologically reductionistic view of Man. This view is logically incompatible with the humanistic view of Man, and a holistic concept of health. Given the distinction between disease and illness, the model is in most cases necessary and sufficient for the treatment of disease but for certain kinds of illness it might be neither necessary nor sufficient. In order to be a fruitful model it should be radically changed so that it can be supplemented by models based on a humanistic view of Man and a holistic concept of heath. A complementary model would have positive effects on medical praxis, health care in general and on the Science of Health Care.

Keywords

Biomedical model philosophy biochemistry holistic health disease illness necessary quality of health care

Get full access to this article

View all access options for this article.

References

Jag nämner inte samhällsveten-skaperna eftersom jag anser att de tillämpar metoder från såväl natursom humanistiska vetenskaper på samhälleliga företeelser, vilka jag betraktar som ett mänskligt uttryck.

Birath

Helhetssyn i den medicinska forskningens ljus. Sjukhuset 1985, no. 111, p. 629f.

Wallace

. Mind-Body and the Future of Psychiatry. The Journal of Medicine and Philosophy 1990, vol.15, p. 59–70.

Marc-Wogau

Filosofisk uppslagsbok. Doxa, Lund: Deklarerar att han tar avstånd från både den dualistiska människosynen och reduktionism: »ln sum, I eschew both the dualism and reductionisms despoiling the history of medicine«. I artikel: Doxa, 1984, p. 175. Beträffande La Mettries monistiska materialism se: Have, Henk Ten, »Medicine and the Cartesian Image of Man« i Theoretical Medicine, 1987, vol. 8, p. 235.

Med »empiriskt-positivistiskt vetenskapsideal« menas syn på vetenskap enligt vilken all vetenskaplig kunskap skall vara testbar med hjälp av erfarenhet och kan mätas.

Josefson

Ingela

. Människobild och kunskapssyn i sjukvården. In: Bergendal

Gunnar

(red.), Information kunskap och ansvar. Lund: Studentlitteratur, 1987, p. 59.

Gateǹs-Robison

Clinical Judgment and the Human Science. The Journal of Medicine and Philosophy, 1986, vol.11, p. 171–173. Gatens-Robison hävdar att sedan Descartes har medicinen dominerats av naturvetenskapens metodologiska precision, krav på objektivitet och generaliserbarhet. Han vill se den medicinska vetenskapen »as practical human science. It is aimed at understanding and achieving states of human wellbeing. Its task is frequently a task of interpretation«.

Wallace

. Mind-Body and the Future of Psychiatry. The Journal of Medicine and Philosophy 1990, vol 15, p. 70. Beträffande reduktionism inom medicinsk vetenskap hävdar professorn och ordförande i »Psychiatry and Health Behavior«: »Psychiatry cannot limit itself to ostensibly empirical classification, investigation and practice, but must strive for critically self-conscious conceptual, theoretical, philosophical, and moral rigor. Otherwise, it will succumb or, at best, continue with fragmented identity, episodically tyrannized by ‘psychology’, ‘social’, and ‘biormedical’ reductionisms - prolonging the stillbirth of a humanistic and comprehensively biological psychiatric and general medicine«. Det är viktigt att i detta sammanhang skilja mellan ontologisk och metodologisk behaviorism. Den förra gör en ontologisk reduktion av människan, dvs människan anses vara, ur vetenskaplig och medicinsk synpunkt identisk med människans kropp och dess funktioner. Den metodologiska behaviorismen har en begränsad syn på människan men den reducerar henne inte. För skillnaden mellan ontologisk reduktionism och metodologisk reduktionism se: Barbosa da Silva, António, The Phenomenology of Religion as a Philosophical Problem. Stockholm: Liber/Almqvist & Wiksell International, no. 111, p. 71–72.

Birath

Helhetssyn i den medicinska forskningens lys. Sjukhuset 1985, p. 629.

10.

Hays

Novos Horizontes da Psiquiatria (original titel: New Horizons in Psychiatry), Introduktion och kap 1–2. Lisboa: Editora Ulisseia, 1971. Enligt Hays är vissa typer av schizofreni fortfarande ett mystisk fenomen för den medicinska vetenskapen.

11.

Hays

Ibid., kap 2.

12.

Vad gäller mentala fenomens egenart säger professor Wallace: »That mentation cannot exist independently of matter and energy I hold axiomatic; that mentation has certain properties radically different from those customary of organizations of matter and energy I take as empirical fact. The reconciliation of these I regard as a mystery upon which I throw no light. Wallace

Edwin R.

»Mind-Body and the Future of Psychiatry«. The Journal of Medicine and Philosophy, 1990, vol.15, p. 70.

13.

Benchs

R. John

. Health Science, Natural Science, and Clinical Knowledge. The Journal of Medicine and Philosophy, 1989, vol.14, no. 2, p. 158.

14.

Berglund

Kåre

. Avig helhetssyn äventyrar strävandena mot mänskligare sjukvård. Läkartidningen 1980, vol. 77, p. 1996–7.

15.

Palmer

Richard

. Hermeneutics. Interpretation Theory in Schleiermacher, Dilthey, Heidegger and Gadamer. Evanston: Notherwestern University Press 1969; Barbosa da Silva, António och Andersson, Margareta, Vetenskap och människosyn i sjukvård, kapitel 10. Teologiska institutionen, Uppsala 1991.

16.

da Silva

A. Barbosa

och Andersson

Vetenskap och människosyn i sjukvården. Uppsala: Teologiska Institutionen 1991, p. 170–186.

17.

Cf. Gatens-Robison

Clinical Judgment and the Human Science. The Journal of Medicine and Philosophy 1986, vol 11, p. 174.

18.

Penticuff

. Conceptual Issues in Nursing Ethics Research. The Journal of Medicine and Philosophy 1991, vol. 16, p. 244f.