A futuristic study by the Swedish Environmental Protection Agency in the 1990s on how to make Swedish agriculture environmentally and economically sustainable by 2021 has been updated. The updating was based on assumptions of far-reaching improvements in biological productivity and the replacement of all existing EU support with environmental payments based on landscape values and the climate utility of carbon sequestration. The results suggest that economically sustainable food production satisfying domestic demand can be achieved through large-scale labour- and capital-saving rationalization and compensation for additional costs arising from special Swedish animal welfare regulations. Such rationalization is also necessary for the economically sustainable preservation of landscape values, including grazed semi-natural pastures and remaining arable land in forest-dominated districts. Carbon sequestration by broad-leaved trees planted on pastures and on arable land not needed for food production could compensate for the greenhouse gas emissions from food production.
BerglundM.CederbergC.ClasonC.HenrikssonM.TörnerL. (2009), Jordbrukets klimatpåverkan – underlag för att beräkna växthusgasutsläpp på gårdsnivå och nulägesanalys av exempelgårdar, Hushållningssällskapet, Halland.
3.
BertilssonG. (2008), Kväveförsörjning i en uthållig växtodling, Naturvårdsverket rapport 5871, Naturvårdsverket, Stockholm.
4.
BettsR.A. (2000), ‘Offset of the potential carbon sink from boreal forestation by decreases in surface albedo’, Nature, Vol 408, pp 187–190.
5.
CederbergC.SonessonU.HenrikssonM.SundV.DavisJ. (2009), Greenhouse Gas Emissions from Swedish Production of Meat, Milk and Eggs 1990 and 2005, SIK-Report 793, The Swedish Institute for Food and Biotechnology, Gothenburg.
6.
ChristerssonL. (2013), Papperspilar och energipilar, Budgetboken, Tranås.
7.
DrakeL. (1992), ‘The non-market value of the Swedish agricultural landscape’, European Review of Agricultural Economics, Vol 19, pp 351–364.
8.
DrakeL.KummK.-I.AnderssonM. (1991), Har jordbruket i Rottnadalen någon framtid?Småskriftsserien48, institutionen för ekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
9.
ErikssonL.BohlinF.HörnfeldtR.JohanssonT.LindhagenA.WoxblomA.-C. (2011), Skog på jordbruksmark – erfarenheter från de senaste decennierna, Institutionen för skogens produkter, Rapport 11, SLU, Uppsala.
10.
FAO (2006), Livestock's Long Shadow – Environmental Issues and Options, FAO, Rome.
KummK.-I. (2001), ‘Towards sustainable Swedish agriculture’, Journal of Sustainable Agriculture, Vol 18, pp 27–37.
13.
KummK.-I. (2005), ‘Economically sustainable preservation of grazing-dependent biodiversity in Sweden with Canadian ranching systems’, Outlook on Agriculture, Vol 34, No 4, pp 255–260.
14.
KummK.-I. (2009), Det framtida jordbruket. Visioner för 2021 och trender 1995–2008, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, rapport 26, SLU, Skara.
15.
KummK.-I. (2013), ‘Nyodling av skogsmark för lönsam mjölkproduktion i skogsbygder’, AGROVÄST, Skara, website: http://www.agrovast.se/?p=30569.
16.
KummK.-I.LundI.SjögrenG. (1995), Betesskog, Fakta Ekonomi, nr 2SLU, Uppsala.
17.
LRF-Konsult, Lantbrukarnas Riksförbund and Jordbruksverket (2012), Grön konkurrenskraft – produktivitetsutveckling i Sverige och i våra konkurrentländer, LRF-Konsult, Lantbrukarnas Riksförbund and Jordbruksverket, Jönköping.
18.
Naturvårdsverket (1997), Det framtida jordbruket. Slutrapport från systemstudien för ett miljöanpassat och uthålligt jordbruk, Rapport 4755, Naturvårdsverket, Stockholm.
19.
Naturvårdsverket (2012), Arbetsrapport LULUCF. Underlag till Naturvårdsverkets redovisning om Färdplan 2050, Naturvårdsverket, Stockholm.
20.
Naturvårdsverket (2013), Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013, Naturvårdsverket, Stockholm.
21.
NelsonB.-O. (2002), Modell för beräkning av lönsamheten i nötköttproduktionen [Model for Calculating the Profitability in Beef Production], Swedish Forest and Agricultural Employers' Federation, Stockholm.
22.
OECD–FAO (2012), Agricultural Outlook 2012–2021, OECD, Paris, and FAO, Rome.
23.
PaulrydS.LaitilaT. (2007), Lantbrukarnas attityder till odling av energigrödor, IVL Svenska Miljöinstitutet, Stockholm.
24.
SedjoR.A. (2013), Comparative Life Cycle Assessments: Carbon Neutrality and Wood Biomass Energy, Discussion Paper April 2013, Resources for the Future, Washington, DC.
25.
SternN. (2007), The Economics of Climate Change, The Stern Review, HM Treasury, London.
26.
Sveriges officiella statistik (2013), Jordbruksstatistisk årsbok 2013, Sveriges officiella statistik, Stockholm.
27.
Sveriges officiella statistik (2011a), Statistiska meddelanden JO 16 SM 1102, Skörd för ekologisk och konventionell odling 2010, Sveriges officiella statistik, Stockholm.
28.
Sveriges officiella statistik (2011b), Statistiska meddelanden JO 15 SM 1101, Normskördar för skördeområden, län och riket 2011, Sveriges officiella statistik, Stockholm.
29.
Swedish Environmental Protection Agency (1997), ‘The agriculture of the future, summary of final report on a systems study of sustainable agriculture’, Swedish Environmental Protection Agency, Stockholm.
30.
WallgrenP.LundeheimN.EhlorssonC.-J. (2011), ‘Friska grisar – lönsamma och miljövänliga’, Svensk Veterinärtidning, Vol 5, pp 15–22.
